Hej på er :)

Här kommer lite tips som kan vara användbara i släktforskningen om ni kanske är nybörjare inom släktforskningen, vill friska upp minnet eller bara är lite nyfikna :)

Kyrkböckerna är alltid förstahandskälla eftersom det är prästen själv som har skrivit in uppgifterna i böckerna som vi många år senare grundar vår forskning på. Det finns även olika CD-skivor att använda i sin släktforskning, Sveriges dödbok, Begravda i Sverige osv. CD-skivorna är andrahandskälla och ibland tredjehandskälla eftersom då är det en eller flera personer som har skrivit av kyrkoböckerna. Och ju fler led det är på avskrifter desto större chans är det att det blir fel nånstans. (Jämför till exempel viskningsleken där en viskar en mening till en annan som viskar den vidare osv till siste person, sällan det är exakt samma slutmening som startmening.)

Det är ju trots allt mänskligt att fela. Någon tyder en bokstav fel eller en siffra fel, så helt plötsligt så får någon ett helt annat namn eller så blir en plats helt fel eller så är ett datum helt galet fel. Det är även lätt att knappa fel på tangentbordet som man inte upptäcker. (Det har jag själv lyckats med flera gånger, av en slump när man går tillbaka och kollar en uppgift på en person flera månader senare så tycker man at det ser konstigt ut och då har man skrivet 1952 istället för 1852 kanske.) Så datum kan bli riktigt fel om man inte är uppmärksam men även namn kan bli lite konstiga på skivorna som gör att man inte kan hitta dem på skivan. Jag skulle leta upp en person på en av skivorna häromdagen. Han hette Andersson i efternamn. Jag letade och letade och letade. Kunde inte få fram honom och jag visste att han MÅSTE vara med på skivan. Till slut efter mycket om och men fick jag fram att på skivan hade hans namn blivit Anderssn.

Men något som man måste tänka på i släktforskningen är att även prästerna kan göra fel eller skriva av fel eller feltolka andra präster handstil. Så ibland måste man dra egna slutsatser om hur saker och ting är även i förstahandskällorna.

Vissa saker som du bör veta, om du inte redan vet det förstås: 1. Vissa namn var samma namn förr fastän vi ser dem som olika namn i dag. Därför är det inte ovanligt att i födelseboken så står det ett namn som senare i livet blir ett annat. Exempel på detta är Helena och Lena, Kristina och Stina, Anders och Andreas, Johan och John och Johannes och Jaen samt många fler varianter. Vissa präster vill skriva den finare varianten av namnen t.ex Helena, medans andra präster vill skriva så kort som möjligt t.ex Lena. Själv så skriver jag alltid in det namn som står i födelseboken. 2. Ibland förkortar prästerna namnen. Som t ex Joh. Det kan vara en förkortning på vilket som av namnen Johan eller Johannes. Det brydde sig prästen inte om eftersom det för dem på den tiden var samma namn. 3. Kvinnors efternamn skrivs sällan ut i sin helhet. Som exempelvis Olofsdotter. Istället skriver prästen Olofsdtr eller Olofsdr eller ibland en krumelur efter Olof som ska betyda dotter. 4. Likadant är det med gårdsnamn som slutar på gård. Norregård kan skrivas som Norreg. eller som Norregd eller med en krumerlur som står efter Norre och som ska betyda gård. 5. När familjer eller personer flyttar till en annan sida i samma bok står det ofta t.ex F 223 eller Fol 223. F eller Fol är en förkortning av ordet Folio. Folionumrering är detsamma som bladnumrering förr skrevs allt på lösa blad som bands ihop till en bok. Men detta sätt att numrera förekommer även i färdiginbundna böcker av gammal vana från lösbladens tid. Så Fol 223 betyder kort och gott sidan 223. 6. Om inte prästen har skrivit F. 223 eller Fol. 223 så kan han ha skrivit P. 223 eller Pag. 223. Det är en förkortning av det latinska ordet Pagina (inte som många tror av det engelska ordet Page). Paginanumrering eller sidnumrering är helt enkelt vanlig numrering av sidor i inbundna böcker. Så Pag. 223 betyder kort och gott sidan 223. 7. I nyare tid kan man se att prästerna ibland skriver N.B. 223 eller F.B. 223 eller G.B. 223. Då handlar det inte om sidan 223 i samma bok utan då är det sidan 223 antingen i Nya Boken eller i Nästa Bok eller så är det sidan 223 i Förra Boken eller i Gamla Boken. 8. Som jag skrev tidigare så kan prästerna skriva fel i böckerna. När man upptäcker att det är fel så får man gå tillbaka och kolla när blev det fel och varför. Det är rätt så vanligt att prästen har råkat skriva av ett datum från raden ovanför eller nedanför den aktuella personen. 9. Adm. är en förkortning för admittera som betyder släppa fram, få tillträde till. I det här fallet i kyrkböckerna betyder det att de blir framsläppta till eller får tillträde till nattvarden. Det vill säga att de blir konfimerade. 10. Vissa präster skriver endast i husförhörslängderna var de är födda när de är födda i en annan församling än den de bor i för tillfället. När de är födda i samma församling som de bor i så kan det vara så att prästen inte skriver något alls eller så skriver de församl. Det vill säga en förkortning av ordet församlingen som då betyder samma församling som böckerna tillhör där de bor nu. 11. När en familj eller person inte är struken i en husförhörslängd så betyder det oftast att familjen eller personen finns kvar på samma ställe i nästa husförslängd. I de äldre böckerna behöver det inte alls betyda så. Då verkar det som att det inte fanns en ordentlig standard hur böckerna skulle skrivas så fastän de flyttade så varken strök prästen deras namn på sidan eller skrev i husförhörslängderna när och vart de flyttade. 12. Från ca 1896 byter husförslängderna namn till att bli församlingsböcker. Ingen större skillnad på det mer än namnet.

Jag hoppas att du nu känner dig beredd att fortsätta med forskningen nu.